Angående förebilder

Tänkte idag på förebilder och vad de är till för.
Jag har väldigt många. Mina förebilder, känn er stolta. Jag är inte lättroad:

Tobbe:
- Eftersom han är en så otroligt lojal arbetare. Han är fruktansvärt lojal mot sin arbetsplats och har inspirerat mig mycket på så vis.
- Han är inte sur särskilt ofta. Och jag ser upp till människor som klarar av att strunta i småsaker/bagateller och istället bli irriterad/sur på riktiga och betydelsefulla saker.
- Han ställer upp och är ingen bekväm person. Jag uppskattar människor som kan ta stunden som den är utan att tänka på att något ska bli jobbigt etc. Han går in med en positiv inställning (oj, nu blev det visst två punkter) men ändå.

Johanna:
- Eftersom hon ställer upp med hänsyn till sig själv. Också en person som är otroligt bekväm i alla situationer (med få undantag).
- Är tillmötesgående. Hon är alltid redo att kompromissa. En mycket god egenskap.
- En stark själ. Med en stark själ kommer man längre än någon som endast tror på sitt utseende. Johanna är en otroligt härlig människa med mycket självironi.
- Självironi.
Johanna kan definitivt skämta om sig själv och tycka att det är kul. Hon har en otrolig självdistans och lockar ofta till skratt. Sen är hon en teaterapa också.

Krimmy:
- För att hon inte bagatelliserar och analyserar sönder allt som kommer nära. Hon har en förmåga att vara lättad i situationer som andra tycker är jobbiga.
- För att hon är tillgiven och lyssnar. Krimmy är väldigt bra på att lyssna, ett drag som jag uppskattar.
- För att hon är sin egen. Detta märks eftersom hon har en speciell stil men ändå tar in andra människor. Det tyder på att hon respekterar sig själv som hon är men att hon är öppen för yttre förändringar.

Mamma:
- För att hon har en förmåga att engagera sig i andras glädje och förlust. Det här är något jag själv har väldigt svårt för.
- Att hon faktiskt alltid ger saker och ting den tid som behövs.
- Att hon alltid försöker innan hon ger upp (hon har den insikten att man inte kan vara bra på allt, men att man duger ändå)
- Att hon, trots att hon har varit världens bästa mamma inte tappat bort sig själv och sina intressen. Hon lyser av liv.

Pappa:
- För att han har en förmåga att socialisera sig med vem som helst.
- Att han egentligen inte dömmer någon.
- Att han alltid står på min sida (det behövs ibland). Han analyserar inte kring mina problem utan vet att jag har rätt. Sympatiskt drag men kanske inte helt rättvist.
- Att han har självinsikt.

Varför ens bry sig?

Skriv om du måste

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Din bloggadress tack

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0