Though.

Helvetet live som sagt. Det är något alla lever i någongång. Jag lever i den humorn dygnet runt. Jag älskar att skratta hånfullt, att retas, att snacka skit om folk jag inte känner (eller borde snacka om) mm. Det är min grej. Men det betyder inte att jag är helt fläng i skallen för det. Det är humor, relaxa, jag skojar bara lite...

Annars skulle jag aldrig kunna sätta min fot på min arbetsplats. Snälla, jag jobbar med människor i olikt utsatta situationer. Om ni tror jag att jag är djävulen själv, hur fan skulle jag då ens ha ett jobb?
Haha. Humor är underbart. Och jag delar den med många, allvarligt, badly många människor. Kanske ska anordna en träff för alla med den humorn, fatta vad flippat?