Titta, jag ler.
Krimmy makes me smile.
In the bus
"Is there anybody recognizing an alarm in your luggage?"
(no answer)
"Hello, if there isn't anyone we have to stop the bus and call the police"
(no answer)
Mischa till Krimmy: "Tänk om det typ är en bomb eller nått"
Krimmy: Asså han är ju helt sjuk i huvudet, vilken jävla tönt. Hur fan kan han skämta om att det är en bomb på bussen. Han är helt dum i huvudet, helt primitiv.
Bussen kör vidare.
Today is a new day - the survival of the fittest
The survival of the fittest - New line of hatepeoplecrew
Igår var en jobbig dag. Idag gick det väl bättre. Förutom vädret. Vafan har hänt? idag var det inte ljust en enda gång utan alltid skymmande. Jobbade idag. Kul att träffa Johanna som vanligt. Tur att hon jobbar med mig. Var och tränade idag, skönt det med. Har inte gjort det på ett tag men all huvudverk släpper och jag känner mig piggare nu.
Imorrn är det julfest på jobbet. Givetvis ska jag och Johanna dit, men vi ska ta det mycket mycket lugnt i början för att känna in stämningen, inte läge att göra bort sig. Kanske går ut efter, Krimmy, du är väl på? Hmm. Ska jobba på söndag, känns cool. Om jag ändå partajar imorrn (överdrift) så kommer jag inte ha någon lust på lördag. Jag är sådan, tråkig och vuxen.
Report from after London
Sammanfattningsvis var resan mycket lyckad, och jag gör gärna om det. Men nästa gång ska du med Johanna!
Sån där BH + en svart.
Sånna här Kängor, fast svarta givetvis.
Och som sagt, ett par skitsnygga sneakers från babysham, och en rödluvan tröja, mm.
London update. Krimmy is a boy with a dress
Yesterday we were in Wimbledon on a party. They were using drugs, we were not. Mischa was dancing with the father and the mother in the house. And drinking. Really really crazy party, but this is like english people partying, with there parents and with drugs. We are so Swedish, we drink wine before meetings to be able to socialize. Wine is legal, aswell as snus in Sweden. But you have to be 16, buying liqour in the supermarket. In Sweden you have to be 18, But this is England.
London 22-27/11
Tjena tjena.
Nu sitter jag här och är (som många vet) livrädd för att flyga. Jag känner ett vemod över allt jag kan förlora genom att sätta mig i det där förbannade flygplanet. Det är lugnt, det går över snart.
Ska möta Krimmy i Gullmars kl 19. Flygbussen har tydligen börjat gå därifrån nu, perfekt för mig. Har packat väskan men får panik över att jag vill ha med mig mer grejjer men något ska man väl köpa därborta?
Imorrn ska vi på middag hos Maia och Julia, blir kul. Att man har bekanta i London är rätt coolt.
Vad som har hänt i veckan?
Inte särskilt mycket, jobbat och jobbat. Sen idag köpte jag nya stövlar på beyond retro, skitsnygga i skin för ynka 479 spänn. De var typ från London också, så dom ska jag ha på mig när jag flyger ikväll. Har även blonderat mig i veckan så nu har jag nästintill lika blont som jag hade tidigare. Känner mig snygg igen, wow. Blondiner har faktiskt roligare, vad ni än hävdar.
Kommer att sakna Tobbe och Johanna mest, sen familjen givetvis. Det är egentligen meningen att Johanna ska vara med när vi reser så vi kommer tänka massor på dig!
Partyparty i London. Uppdateras säkert snart :) nås på mobilen.
pusshej
19 år, vem är jag?
Har funderat mycket de senaste dagarna på hur otroligt snabbt tiden går. Jag blir melankolisk när jag tänker på alla underbara människor jag har fått chans att umgås med men som tyvärr är borta nu. Det är sorgligt när man går olika vägar, det är sorgligt när det inte finns en väg tillbaka. Och känslan av att något är borta för alltid är skrämmande. Många kompisar till mig har börjat plugga nu direkt efter gymnasiet. Ofta är det någon utbildning som de inte egentligen känner för eller som de tycker är enormt svår medan andra vet att utbildningen är rätt. Men då har jag en fråga, är det bara jag som är dum och tar sabbatsår för att de här 5 åren jag har framför mig kommer att vara de mest värdefulla i livet som minne? Är det bara jag som har tänkt på att det är nästintill omöjligt att en charterresa till Zakynthos kommer att kännas barnsligt och urväxt om 3 år?
Tiden skrämmer mig. Det skrämmer mig att jag känner mig för vuxen för Viperroom som var mitt andra hem under hela trean i gymnasiet. Det skrämmer mig att det kanske är nu det är dags att flytta utomlands och uppleva saker. Det finns så otroligt mycket man vill göra, hur ska man hinna innan det är för sent?
Ett råd till alla er som pluggar utan något direkt mål, lev istället. Lev och ha kul och gör allt galet som du snart kommer att vara för vuxen för, allt som inte kommer vara kul om 5 år. Det är ditt liv, du bestämmer. Men försök att ha kul och lev livet.
I vissa fall är det svårt. Det finns så otroligt mycket bitar i ens liv som man vill och borde ta hänsyn till.
Lunchrast.
Någon som har nått bra tips på saker (udda) som man kan göra i London?
hangover
Är smått hangover idag. Känns som att jag inte borde dricka på ett tag efter allt. Men, ska ju till pubarnas land, England på torsdag med Krimmy! Wie. Ser verkligen fram emot det.
Ikväll blir det Andra avenyn hos Johanna antar jag.
Pusshej
Nytt jobb?
Men. Som sagt. Vill ha ett nytt jobb. Skulle vilja ha ett jobb i en klädbutik eller dylikt. Vore skönt att variera sig liksom. Det är jättesvårt att få och just nu har jag dåligt med tid för att söka jobb. Kanske ska sätta mig på fredag eftermiddag och kolla/ringa runt lite grann. Jag hade ju en kontakt med Carlings i Farsta Centrum förrut. Kanske ska ringa och fråga om de behöver någon typ extrajobbare. Ska även gå in och lämna in CV på olika ställen, kanske i ringen. Det värsta är att de flesta söker kassavana, och det har jag ju ingen än. Men om jag bara skulle få chansen skulle jag lära mig otroligt snabbt. Jag är faktiskt väldigt effektiv när det handlar om kunskap. Och jag skulle verkligen trivas i butik. Vi får väl se.
Nu ska jag mysa med min Tobb.
Sleep.
Varför har jag det så svårt?
Iaf, jag tycker det har varit en rätt jobbig dag på jobbet idag. Det finns en person som jag på många sätt tycker om, det är därför det blir ett problem. För det känns inte som att den personen tycker om mig. Vederbörande är rätt stark i sina åsikter och är väldigt rolig och det känns bara klumpigt varje gång jag försöker ha en dialog. Och nej, det är inte kärlek jag snackar om, bara om min tendens att försöka bli accepterad och respekterad. Egentligen rör det här problemet inte endast den här personen. Det rör många personer. Alla personer som jag försöker vara någon inför (jag vet att man inte ska vara någon) men hon på en arbetsplats är det viktigt börjar typ hata mig. Jag blir liksom försiktig och rädd när jag ska möta människor som jag vet har starka åsikter. De här människorna är de enda som kan trycka ner mig. Det börjar med fjortisbrudarna i 7:an och slutar med en person som jag egentligen inte har så mycket att göra med på min arbetsplats?
Det handlar helt enkelt om att jag blir otroligt osäker i sammanhang där jag ska konversera eller diskutera saker med någon som jag vet har makt/kontroll över något i mitt liv. Det här verkar kanske inte så konstigt, men borde jag inte kunna diskutera/konversera på ett personligt plan med personerna utan att känna mig osäker?
När jag möter dessa personer vill jag helst gömma mig. Jag vet inte, men det finns någonting hos vissa personer som får mig att falla pladask i självförtroendeträsket utan att de ens gör någonting?
Vad tror ni, kan det här ha med min dåliga självkänsla att göra, att jag tror att jag ska säga/göra något dumt och på så vis bli hatad eller att jorden ska gå under?
Nationalteatern igår var bäst
By the way.
Det senaste har inget med mitt och Tobbes förhållande att göra, så ni elakingar. Det finns inget att spekulera i, mohahahah.
Ex-kärlek / nyförälskelse
Tanken på vad vissa människor får utstå (väldigt många, det är en del av livet, tyvärr), gör att jag får ont i hjärtat. Jag vet hur det är att bli lämnad. Det är det svåraste jag någonsin har gått igenom, men jag överlevde. Men i själva smärtan kändes det som att livet flög förbi mig utan riktning. Att minnena är allt man har kvar. Det är väldigt svårt att ha framtidsutsikter, att överhuvudtaget se en enda möjlig utväg. Tänk då, denna känsla men tusentals gånger värre när kvinnan/tjejen i sig får reda på att vederbörande redan ska skaffa barn/gifta sig med sin nya. En sådan nyhet skulle vara fruktansvärd. Någon annans glädje är någon annans mardröm eller för den delen död. Känslan, eller intet skrämmer mig. Jag vet som sagt hur det är att bli lämnad, men inte övergiven, bortvald och framförallt kompletterad med någon som får mer än vad man själv någonsin blivit erbjuden. Det måste göra ont. Finns det någon annan känsla än självförakt, sågad självkänsla, fråga sig själv, vad blev fel?
Dagligen blir tjejer och killar lämnade av sina respektive, antingen är det ett gemensamt beslut eller bara ett definitivt slut. Varje dag är det människor där ute som från en sekund till en annan är ensamma, ensamma med sitt liv, ensamma med sin egen ångest, och framförallt ensamma och utelämnade.
Därför alla tjejer (för jag tror nog att det rör er mest) låt inte ert förhållande ta över ert liv. Se till att ha egen tid, ha egna intressen och framförallt ha egna vänner. Det kommer ni behöva om det nu blir så, från en sekund till en annan, att ni är där ensamma.
Jag behövde det när Robban gjorde slut, definitivt. Jag behövde mina vänner, och relationerna där är starkare än någonsin. Alla relationer kan ta slut, men de till vännerna har ofta en logisk anledning och beror inte på att känslorna slocknat. För har känslorna slocknat går det inte att tända dem igen.
PUSSHEJ.
fest/chill hos Krim.
Jag ska jobba imorrn, liksom Krim. Vi kollar på någon b-version av Hey baberiba, som en gång var väldigt bra. Men B-kopian är dålig. Usch.
Jag är ganska trött men Tobb skulle spela poker ikväll. borde anpassa mig men håller på att somna. Har ringt Grekland + Usa. Ingen gav något korrekt svar, förutom på telefonräkningen. jaja den dagen den sorgen. Mamma är snäll, ska få låna 4000 kr av henne till London, räcker ett par dagar antar jag. London blir roligt, men först nationalteatern med Johanna på söndag, wei, har typ inte tänkt på det alls. Men fan vad kul!
pusshej
18 timmars sömn, sen grekiska
Imorrn är det jobb igen. Känns OK. Ska ju kanske vara ledig på måndag, får se. Känner att jag missar så många viktiga dagars jobb lönemässigt. Men Johanna jobbar imorrn, och det är bra. Har saknat henne på jobbet nu när hon har varit sjuk och allt.
Här är jag, typ mysklädd och sömnig.
Mitt kall i livet: bli polis?
Ska nog be de på eriksdalsbadet om en extraintroduktion i konditionsträning. Måste träna upp mig rejält. Men det motiverar mig enormt. Tycker om att röra mig och blir dessutom väldigt pigg och orkar mer i vardagen. Låter som en klyscha, men, för mig är det sant.
Största förebilderna, Martin Beck och Gunvald Larsson (speciellt Gunvald, han är mer åt det brutala hållet som jag gillar).
Med gud, jag är ju en pinsam groupie.
Bara för att, en till bild på honom
Från "Säg att du älskar mig"
Idag är en sådan dag
Jag orkade verkligen inte gå upp imorse, men jag gjorde det. På grund av det har jag varit sjuuukt trött på jobbet idag, och inte haft det bästa tålamodet. Ska skärpa mig till fredag, för fick vara ledig imorrn. Bra. Ska ju ändå jobba i helgen liksom. Känns tomt på jobbet utan Johanna den ambitiösa. Och imorrn jobbar hon, och inte jag.
Jag har bara sovit bort kvällen med min Tobb som åt middag hos oss. Sov väl typ 2 timmar, kollade lite på dåliga program på tv men, tja. Vad gör man inte. Längtade ut till klubb, ville dansa. Orkade inte. Men men. Det kommer fler tillfällen. HP, glöm inte pappa och Helenes fest nästa lördag. Då blir det röj. Jag ska förövrigt få en shoppingdag med Helene av dom i julklapp. Det blir skoj. Just nu har jag väl allt jag behöver, men jag lovar att det snart kommer suga i shoppingtarmen igen.
Längtar som fan till Grekland, ingen annan??
pusshej
Tur att minnen aldrig försvinner.
Låtar och personer som har/betyder någonting
Hips Don't Lie - Shakira (Grekland, speciellt Nathalie)
Tretton - Håkan Hellström (Johannes, vet inte varför. Barnslig kärlek kanske)
Som jag ser dig - Mr P (Göteborg 07)
Brev från 10:e våningen - Thåström (Pappa, popåret under 06)
Bamse och Lilleskutt - Bamse (Sunda 2002- tror jag att det var-)
Ridin' - Chamillionaire (Damien, Grekland 07, Waikiki)
Summer of 69 - Bryan Adams (Krimmy, bardisken, rescue, säger det dig nått)?
Sjumilakliv - Martin Stenmark (Viper hösten 06, minns ni HP)?
Party all the time - minns ej (Hp, Kryssningen i mars 07)
Min soulie - vet ej (Robban, så är det bara)
Nu är allting slut? - Amon och Julia (Robban, när du typ hade gjort slut och jag var i Paris och hade den på din Pa-sida)
Aicha - vem var det nu igen? (Utö sommaren 04)
All out of love - Westlife (Studenten 07, plus Tobbe, för det är liksom så jag känner)
Tonight - Reamonn & Xiatgiannis, tror jag (Zakynthos 07)
I remember love - Sarah Dawn Finer (Zakynthos 07)
Trying to recall - Skolfröken (det behövs inga ord, sista kvällen zakynthos 07, vi skrålade högt på balkongen, underbart, eller hur, vilka minnen)
De jag kom på just nu!
Det tråkiga är att mina och Tobbes låtar kommer komma först efter vi har gjort slut (men det ska vi aldrig aldrig, för jag älskar honom så otroligt mycket) - Fick kärleksryck, förlåt.
Fusk.
Ska sluta äta mörk choklad om kvällarna, nötter istället kanske, eller bär. Helt onödigt och inte särskilt gott.
Imorrn är det jobb igen, 5 dagars jobb kvar innan ledigt (är endast ledig måndag), men sen är jag ju ledig helgen förstås. Jag jobbar på rätt bra. Det gör mig stolt. Trodde aldrig att jag skulle klara av ett heltidsjobb efter plugget. Men det går, och jag är nöjd. Och jag tjänar pengar. Och jag vill resa.
Tänkte på Grekland idag, längtar som fan dit? någon annan?
Lyssnade på grov hiphop och tänkte Waikiki, lyssnade på Shakira och tänkt på Ghetto. Hittade några blonda slingor i mitt numera slingade hår och tänkte, blond, Grekland. Jag längtar så oerhört mycket. Känner mig även melankolisk att det kanske var sista resan som blev en "wow" upplevelse. En frihetskänsla, jag vill känna den där barnsliga friheten igen. Supa på dagarna, dansa på bordet, vara dum i huvudet och ha jävligt kul, någon som känner igen sig?
Nästa sommar ska jag vara där på sommaren, länge. Och då vet ni vilka som ska komma och hälsa på, eller hur?
Angående förebilder
Jag har väldigt många. Mina förebilder, känn er stolta. Jag är inte lättroad:
Tobbe:
- Eftersom han är en så otroligt lojal arbetare. Han är fruktansvärt lojal mot sin arbetsplats och har inspirerat mig mycket på så vis.
- Han är inte sur särskilt ofta. Och jag ser upp till människor som klarar av att strunta i småsaker/bagateller och istället bli irriterad/sur på riktiga och betydelsefulla saker.
- Han ställer upp och är ingen bekväm person. Jag uppskattar människor som kan ta stunden som den är utan att tänka på att något ska bli jobbigt etc. Han går in med en positiv inställning (oj, nu blev det visst två punkter) men ändå.
Johanna:
- Eftersom hon ställer upp med hänsyn till sig själv. Också en person som är otroligt bekväm i alla situationer (med få undantag).
- Är tillmötesgående. Hon är alltid redo att kompromissa. En mycket god egenskap.
- En stark själ. Med en stark själ kommer man längre än någon som endast tror på sitt utseende. Johanna är en otroligt härlig människa med mycket självironi.
- Självironi. Johanna kan definitivt skämta om sig själv och tycka att det är kul. Hon har en otrolig självdistans och lockar ofta till skratt. Sen är hon en teaterapa också.
Krimmy:
- För att hon inte bagatelliserar och analyserar sönder allt som kommer nära. Hon har en förmåga att vara lättad i situationer som andra tycker är jobbiga.
- För att hon är tillgiven och lyssnar. Krimmy är väldigt bra på att lyssna, ett drag som jag uppskattar.
- För att hon är sin egen. Detta märks eftersom hon har en speciell stil men ändå tar in andra människor. Det tyder på att hon respekterar sig själv som hon är men att hon är öppen för yttre förändringar.
Mamma:
- För att hon har en förmåga att engagera sig i andras glädje och förlust. Det här är något jag själv har väldigt svårt för.
- Att hon faktiskt alltid ger saker och ting den tid som behövs.
- Att hon alltid försöker innan hon ger upp (hon har den insikten att man inte kan vara bra på allt, men att man duger ändå)
- Att hon, trots att hon har varit världens bästa mamma inte tappat bort sig själv och sina intressen. Hon lyser av liv.
Pappa:
- För att han har en förmåga att socialisera sig med vem som helst.
- Att han egentligen inte dömmer någon.
- Att han alltid står på min sida (det behövs ibland). Han analyserar inte kring mina problem utan vet att jag har rätt. Sympatiskt drag men kanske inte helt rättvist.
- Att han har självinsikt.
Jag är en ekonomisk missbrukare.
När jag vaknade imorse fick jag panik. Typ ont i magen. Men mest av allt blev jag arg på mig själv. Jag förstår inte hur det kan bli så här, så pass ofta. Men. Nu har jag åtgärdat lite. Jag har satt in ett autogiro till Tobbes konto på 1000 kr i månaden (är skyldig honom typ 2500) och till mamma, (2500 i månaden i två månader) eftersom jag är skyldig henne 2000. Så. Nu ska jag väl äntligen bli kvitt de här stora skulderna. Jag orkar inte med det här. Jag är så totalt oplanerad. Och snart ska jag till London. Vad ska jag betala det med? Jag har lagt undan pengar för hotellet, men det blir väl av att ta av sparpengarna nu igen, till fickpengar. Men. Jag ska försöka att inte ge ett tomt löfte, jag ska verkligen försöka att betala tillbaks det när jag får min lön. Orealistiskt, kanske? Men jag vill inte ha det så här längre. USCH och fy.
Nu ska jag snart till jobbet. Tjingeling.
P.s. Tack älskling för att du alltid ställer upp för mig. Du är min ängel. 100 %
GI-burgare
En kommentar: om man vill gå ner i vikt är det inte så supersmart att äta på donken.
Svar:
Enligt GI-metoden ska man utesluta de flesta kolhydrater vilket inte alls betyder allt fett och protein. Jag är väl medveten om att det möjligtvis är lite vetemjöl eller socker i hamburgerköttet, det har du rätt i. Men samtidigt, jag får fortfarande äta 20 gram kolhydrater om dagen och detta överskrider det inte. Eftersom du inte verkar ha någon kunskap alls om GI metoden ber jag dig läsa på lite grann. Tack ändå.
Pusshej.
En fjortis i mängden.
Men det var mer än så. Att som fjortonårig tjej få beträda det förbjudna området, främmande.
Det var jag och Nicole som brukade hänga på Eriksdalsbadet, vi var den så kallade "klormaffian". Vi hade jävligt kul, men nu i efterhand kan jag ibland fundera (och till och med vilja stänga ner badet) på huruvida stället är ett bad eller en köttmarknad.
Det är en köttmarknad än idag. Att vi numera tränar där ger mig en lite nostalgitripp när jag står och springer på ett av löparbanden ovanför. Jag ser ner på den såkallade bläckfisken och tänker, just det. Killen som kallade mig hora, som jag då spottade på och som då försökte dra ner mig i vattnet. Det var just där konflikten pågick och det var just där jag blev räddad av en muskleknutte klädd i speedos. Eller vattenruchelkanorna där vi totalt blockerade nedfarten för ungarna som ville åka ner. Där jag tvingade Gabbe att säga att han älskade mig, där jag fnissade när någon försökte dra ner mig i vattnet. Allt det där. Hur killarna dök under vattnet för att se om vår bikini var genomskinlig. Inne i strömmen låg det äckliga spår av vad som försegått där tidigare. Men ändå, vad spännande. Vad spännande att komma ifrån vuxenvärlden där folk klagade eller tittade nedsättande (eller var det sorgligt) på en när man var klädd i vita savannbyxor och svarta stringtrosor. Här kunde man vara sig själv, den vuxna. Den åtrådda, framförallt. Och de turkiska/arabiska/grekiska killarna svärmade (eller såg upp till, eller ned till) för en som att man vore en prinsessa. Kanske var vi hormonstinna tjejer lika exotisk mark för dem som de faktiskt var för oss. Vi trodde på kärleken, killarna var inte i kärleksåldern om man säger så.
Stället utstrålade makt, frihet och samtidigt attraktion. Välkommen till vuxenvärlden fjortis.
"Pappa, jag ska åka till HeronCity idag och träffa min pojkvän!"
Eller hur?
Vad lite jag visste om världen? Vad inrutad jag var. Bilderna från den tiden ligger gömda i minnet och på bild såklart (för några finns det väl Nicole)?
Helgen dåra.
Använder min gamla dator för närvarande. Hittade massa lustiga bilder från 2006. Ska lägga upp en del i bloggen sen så man kan minnas och bli nostalgisk. Nåja. Det senaste året har väl inte direkt varit det bästa i mitt liv, men jag har väl lärt mig en del hoppas jag (värsta nyårspredikan). Nej nej. Snart åker jag och Krimsan till London. Det blir skoj.
GI-burgare
Jag är så duktig.
Så blev det
Apologize
Första snön har falltit men mjölkens bäst föredatum är fortfarande 23 juli.
En bild från Makalös Afterwork i onsdags, och en på mig och Johanna <3 (emmis89 fanclub)
Jag och Melki
Chefen och sekreteraren.
Middagsdags hos Johanna, Grekiska snart.
Hur som helst, jag borde få pris. Jag åkte inte taxi hem, jag åkte buss (?) hem till Tobbe. Där somnade jag på stört. Idag har jag jobbat, det har varit Okej. Men bara Okej. Imorrn är det fredag, händer nått kul i helgen?
Ska äta mat nu.
pusshej